Ny dag, tack och lov

Nej, fy fan.

Gårdagen var verkligen ingen bra dag. Den började helt ok med en härlig promenad i solen.
Sen råkade jag sa ett Mail som fick mig på dåligt humör. Sen kom det någon påminnelse på Mail, sen ett sms.

Då var hjärtklappningen igång och alla saker jag hade i huvudet snurrade i en väldig fart. Som en karusell liksom. Och när det händer är det så svårt att hantera det.

Jag försöker att skriva ner allt och göra listor så jag ska få koll. Men ibland hjälper det inte. Det kan vara alltifrån ett samarbete som skall göras (i det här fallet var det typ 5-6 st), ett möte, nåt jag ska förbereda, mamma som vill ha nåt handlat…. det bara snurrar på och blir som en hemsk stress. Jag har svårt att fokusera och ta en sak i taget.

Jag har som endel av er vet, diagnosen adhd, och den blir väldigt påtaglig i dessa situationer. Det blir som att hjärnan blir överhettad.

Det blir helt enkelt för mycket på en gång och jag kan inte sortera. Det kommer bara mer och mer och mer…. Och sen blir det bara stopp.

Jag har adhd-medicin, concerta. Men ibland tycker jag att jag får så ont i huvudet när jag tar den så jag undviker den faktiskt. Jag måste kontakta läkaren och ta upp detta känner jag.

Jag känner till sist att jag måste träna så jag åkte till gymmet för efter ett träningspass mår jag oftast bättre.

När jag ska ta av mig mina ringar så  upptäcker jag att en diamant i min vigselring lossnat. Då är det som att bägaren rinner över.
Jag ringer Pär och gråter…..

Jag kör mitt pass ändå men känner mig inte glad överhuvudtaget, varken undertiden eller efteråt.

Sen rullar dagen på och jag försöker fota ett sammarbete. Inget blir bra…..

Sen kommer Levis hem hit för han ska på träning så han ska cykla härifrån. Jag åker iväg och gör lite ärenden åt mamma. Sen ringer Pär, Levis vägrar cykla, han vill ha skjuts.

Aldrig i livet säger jag. Ungen ska cykla det har vi kommit överens om…. Där är jag stenhård, inge jäkla bortskämda fasoner här. Sånt tål jag inte.
Levis har satt sig helt på tvären och är på ett uruselt humör. Han har inte fått i sig mellis och han har legat med den där jäkla telefonen sen jag åkte…..🤦🏽‍♀️

Jag kommer hem som ett åskmoln och det blir världens fight mellan oss. Jag ringer Levis pappa så han får komma. Vi försöker prata med honom men kommer inte fram…. Ingen av oss accepterar sånt här beteende och våran Levis är en sån där unge med extra behov och det är extra jobbigt emellanåt

Vid den här punkten är jag helt slut i huvudet. Den lilla energi jag hade för en stund sen är helt borta. Och när Levis och Mange åker gråter jag…..

Så kan en riktigt dålig dag vara.

Och jag vet ju att detta både har att göra med vart jag befinner mig i mens cykeln och min adhd.

Jag hade kontakt med Mange under kvällen och Levis hade pratat med honom sen.

Pär lagade en fantastiskt god rökt lax på kvällen så dagen avslutades ändå bra, tack och lov.

Jag är ändå jävligt glad att det är en ny dag idag som ni kanske förstår.

 

/Marit