Hej fina ni
Igår var det en helt värdelös kväll. Ni vet när man till och med vaknar med världens dåligaste mamma-samvete.
Jag kom hem rätt sent efter att ha tränat, klockan blev nog närmare 20:00. Hämtade upp Maximilian hos en kompis och var vrålhungrig när jag kom hem.
Maten var klar när jag kom, Pär var hemma. So far so god.
Kände ändå att jag hade slitit som ett djur hela dagen med en stor styling och kroppen var trött. Hade också ett enormt stresspåslag för allt som behövde göras på kvällen hemma.
-vika tvätt.
-packa (åker till Cypern imorgon med mamma och svärmor)
-duscha.
-packa om inför morgondagens styling.
-plantera en blomma som skulle med på styling.
-höra av mig till vvs killen eftersom vi skaffat ny kökskran
-godkänna en text som ska ut i tidningen
-slänga flaskor och papper i återvinningen
Allt detta snurrande som en karusell i mitt huvud och jag visste inte hur jag skulle hinna med allt. När då pojkarna börjar bråka med varann om vem som ska duscha först får jag huvudvärk också. Det sista jag behöver när jag ska vara koncentrerad för att hinna med allt.
Jag skriker åt ungarna tills huvet dunkar…..
Det lugnar ner sig och Levis hjälper mig med att vika tvätt. Men bråket mellan brorsorna pyr fortfarande.
När vi till sist sätter oss i soffan för att ha en mysig stund tillsammans hela familjen innan läggdags så börjar bråket igen och jag flippar. Skriker på barnen, på Pär och på allt.
Levis går och lägger sig gråtandes, Max arg och Thea rycker på axlarna och lägger sig hon med.
Jag skriker lite till på Pär för jag tycker han lagt sig i mitt gräl med grabbarna….. Han åker iväg till återvinningen kl 23 på kvällen för att låta mig få vara själv ett tag. Det enda som hjälper när jag kokar inombords.
Efter en stund går jag in till Levis. Förklarar hur mycket jobb mamma har just nu och att jag känner mig som en urvriden trasa när jag kommer hem. Och ändå är inte mammas jobb slut.
Levis säger ”och när vattnet är slut i trasan är energin slut va?”
Precis så, fina kloka unge som jag kan bli galen på.
Lägger mig med en jobbig känslan magen att den här kvällen bara blev skit….. Jag som längtat efter att få vara med barnen hela dagen. Längtar så efter att få vara ledig med dom nu och inte ha massa jobb i huvet.
Men snart, snart har vi semester ihop och då ska jag inte tänka på nåt annat än att vara i nuet med dom.
Idag fick jag en rejäl stress-ångest-attack med hjärtklappning och tårar mitt på dagen. Ser det som ett litet tecken…. Jag hoppade över träningen ikväll och försöker prioritera sånt som måste göras.
Inte helt lätt när ens mamma kommer och säger att några blommor ser torra ut och måste vattnas dock. Ni vet hur det är…….
Kram /Marit
Man är inte mer än människa. Barnen vet att deras mamma får sina utbrott och däremellan är hon alldeles underbar. Jag har själv vuxna barn som fått känna på en mamma som gått upp i atomer och de verkar tycka att det har varit helt OK.
Känner så igen mig! Har mindre barn men dessa sista veckorna innan semestern är så tunga. Man skäller och är arg med dåligt samvete konstant och barnen är så trötta ?
Skickar massor av kärlek med en kram till dej Marit. Vet hur det är, mina barn är stora men jäklar när dom slogs och man var trött då blixtrar det bara till, och så kom det dåliga samvetet . Är nu familjehem till en kille på snart 13 år med adhd som är världens goaste och jobbigaste❤️ Dom vet att man älskar dom fast man briner av i bland . Kramis på dej ?