Fikonträd och mamma känslor

Bilderna är tagna med bara några dagars mellanrum, se så fikonet börja växa när jag plockade fram det. Nu är bara frågan, ska den beskäras eller inte. Jag är så dålig på detta. Måste fråga nån kunnig, i år igen hahaha. Minns att jag hade samma vånda förra året.

I ärlighetens namn är jag glad att den överlevt. Nåt rätt verkar jag ju göra.

Min morgon har varit allt annat än härlig. Min Levis är ju världens charmigaste, men kan också vara väldigt jobbig. Han har en vilja av stål och ibland krockar vi.

Mitt tålamod va helt enkelt slut nu, sista dagen innan dom ska till Mange. Känns inte kul att bråka med honom just idag. Men jag orkade inte mer helt enkelt. Tjafs och bråk om ALLT. Hans dåliga morgonhumör påverkar både mig och Max. Och jag är så trött på att plocka efter honom som att han vore 3 år.

Han lyssnar aldrig, dålig på att hjälpa till hemma (Max är jätte duktig) han plockar aldrig bort efter sig om jag inte ber honom. Trotsar allt när han är på det humöret, jag måste tjata tjata tjata. Sååå tröttsamt. Och på mornarna känns det som att jag och Max får trippa på tå för att han inte ska bli arg och flippa. Idag flippade jag.

Tvärnitade till och med bilen hemma på vår lilla gata för att han inte svarade på en fråga. Men när jag blir förbannad då blir jag riktigt arg.

Så tråkigt bara att det skulle komma sista morgonen innan jag lämnar bort dom. Och Max som är extra känslig blir ledsen för att jag blir arg. Ni hör ju, en riktig kaos morgon helt enkelt. Skit jobbigt.

Jag ska åka och titta på Levis innebandymatcher i helgen så jag får träffa honom då iaf.

Nu ska jag försöka göra så detta inte påverkar hela min dag, men det är inte lätt. Skulle helst bara vilja lägga mig och gråta faktiskt.

Så konstigt att man efteråt får dåligt samvete och mår dåligt för att man blev arg på sina barn.

/Marit

[netstyle_samarbete_carousel widget=30060]

7 svar på “Fikonträd och mamma känslor

  1. I hear you! Känner exakt samma sak, men vi är väl bara människor vi också trots att vi har titeln mamma? ⭐️?
    (Nu vet du att rösten & att bromsarna fungerar – perfekt ju)

    1. Men visst är det så. Så jäkla drygt bara att man ska bli så osams sista morgonen….
      Men bromsarna och rösten funkar ???

  2. Låter som hos oss på pricken.
    Har tvärnitat på gatan flera ggr ?
    Ena med ett jäkla humör ( och kan vara jätte charmig) den andra så lugn men känslig när Cissi flippar ur ( när bägaren rinner över för honom)

  3. Uscha förstår dej precis ? är i samma situation med fredagslämningar och det är nog jobbigt ändå och jag tror man blir extra känslig för sånt här när man inte har dom på heltid.. vet inte men ibland är det det dåliga samvetet ( fast man vet ju att det man gjort är rätt) pga separstionen eller nåt.. är det bara vi mammor som är så här tro ? du får slå honom en pling sen så känns det kanske lite bättre ❤️ Kramar och tack för att du delar med dej av allt älskar ditt insta ?

    1. Så är det nog absolut tror jag, att man får ännu mer dåligt samvete pga varannan vecka livet med dom.

      Jag ska ringa honom sen. Tack själv för att du tar dig tid att läsa och skriva❤️

      Kram

  4. Känner så igen mig! Visst är Max äldst och Levis yngst? Min Ella ( äldst ) låter så lik Max, och min Theo ( yngst ) som Levis! Älskade ungar! Det är inte lätt alla gånger! ❤️❤️❤️ Varken för barn eller mammor ❤️❤️❤️

Lämna ett svar till Marit Dybeck Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Relaterade inlägg

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen