Mornarna är värst. Jag vaknar innan väckarklockan och tror det är en hemsk dröm. Sen inser jag att jag har fel. Pappa är borta.
Allting har gått så fort, alldeles för fort. Igår insåg jag att det var bara i början på november som pappa satte på vinterdäcken på min bil.
Sista veckorna har han inte ens orkat gå…..
Lungan som pappa fick transplanterad för nästan 8 år sedan gav upp. Och den som han hade kvar, hans egna, den var alldeles för svag. Det var på grund utav pappas jobb som gjorde att lungorna blev så dåliga från början.
Egentligen borde vi vara glada att han fick en ny lunga då, annars hade pappa varit borta för längesen. Men det är så svårt att tänka så när man är så ledsen.
Nu fick han se sina barnbarn växa upp, se dom spela fotbollsmatcher, skjutsa dom på bio och laga deras cyklar.Han fick föra mig nerför altaret när jag gifte mig med min Pär och han och mamma fick vara pensionärer ihop❤️
I tisdags morse 06:45 ringde mamma och sa att pappa var jättedålig. Jag sprang dit direkt, tur att jag bor mitt emot. Vi satt bredvid pappa och höll hans händer medan han tog sina sista andetag…..
Jag är så otroligt tacksam för allt pappa lärt mig. Han tog tidigt med både mig och min bror Marcus ut i slalombacken och lärde oss åka medans mamma satt i en grop och solade.
Jag har spenderat hur många timmar som helst i ett källargym när jag var barn och pappa älskade att träna. Han var med på de flesta av mina handbollsmatcher och gav mig extra coachning efteråt, både vad som var bra och dåligt. Hade det gått dåligt var jag måttligt road av hans råd på vägen hem i bilen minns jag.
I somras tittade han när jag och brorsan sprang Tough race för 2:a gången och han konstaterade vid ett av de lerigaste hindren att jag såg ”piggare ut” året före. Han ropade det högt till mig….. Då hade jag lust att kasta lera i ansiktet på gubben.
Men även om jag är tacksam för allt detta så hade jag velat ha honom här hos oss längre, mycket längre.
Jag kommer sakna att han står i sitt garage och fixar med nånting när jag kommer dit.
Hans ”rejäla sätt” att vara, ni vet, en sån som aldrig klagar.
Han roliga historier som kan komma närsomhelst, och hans okomplicerade sätt att tänka.
Jag saknar hans ansikte, det är så tryggt och bekant. Jag vet precis vart ärret på kinden sitter för jag har sett det så länge jag kan minnas.
Jag var ”pappas prinsessa” när jag var barn och min absoluta favoritlek var att gömma mig under en filt, sen skulle pappa leta och ropa vart jag var.
Jag minns när han la mig att sova om kvällarna och smekte mitt hår med sin stora skrovliga hand full av valkar som kittlade så skönt mot min panna….. Jag ville aldrig att han skulle sluta.
Alla dessa minnen snurrar i huvet på mig nu. Det är en fruktansvärt jobbig känsla att veta att jag aldrig mer ska få träffa pappa❤️
Nu försöker vi ta hand om varandra så gott det går i denna jobbiga tid.
Sorg betyder kärlek läste jag nånstans. Och så är det väl, hade man inte älskat någon så mycket så skulle man inte sörja.
Kram /Marit
[netstyle_samarbete_carousel widget=29819]
Varma kramar ❤️❤️❤️
Tusen tack ❤️
Vad fint du skriver om din pappa ❤️ Sorgen är all kärlek som blev över..
Tack Frida❤️
Kram❤️!
Tack Sara ❤️
Finaste Marit! Det är med tårar i ögonen som jag läser dina vackra ord och varma minnen av din rejäla, trygga, fina pappa. Beklagar verkligen er förlust och skickar mängder med kramar ❤️
Åh , tack fina Charlotta ❤️
vilken fin hälsning.
Åhhhh Marit, jag är en ganska ny följare … Men måste skriva och säga att du berör ! Med din kärlek till din Pär och era barn … Din röst får vem som helst på gott humör ❤️ Skickar dig alla kramar jag bara kan nu i er svåra sorg, att förlora sin pappa är för mig ofattbart. Hur ska man klara det ? Jo, jag vet att man fixar det på något sett … Njut ännu mer av kärleken och era fina barn. Ge mamma en extra kram och klapp på kinden ❤️ Tack för allt du delger, ni berör på många sett och vis ! Tack för att du är DU … Kärlek och ljus från Giesela
Vilken underbar fin hälsning. Tack Giesela❤️
Verkligen, tack. Blev alldeles varm i hjärtat.
All kärlek till dig! Beklagar sorgen. Ta hand om er. Kramar
Tack Ingrid ❤️
Den där jäkla sorgen efter sin pappa, i sommar är det två år sen och det gör fortfarande så jäkla ont ibland. Nu minns jag allt det glada innan saknaden tar över, men det har tagit tid innan jag kunde tänka så. För tills för bara några veckor sen så tänkte jag bara på saknaden först och sen det glada. Vet inte hur många gånger jag stått och hulkgrinat i tvättstugan alltså, vet inte varför men där har känslorna bara stormat ut ibland. Så jag har stått och snutit mig i nytvättade lakan många gånger som jag sen fått lägga in i tvättmaskinen igen☺️
Är något råd jag har att ge, så är det nog bara att andas. För det är faktiskt det enda man måste göra när sorgen bara sköljer över en. Man gråter, man stirrar och allt möjligt. Men det enda man faktiskt måste göra är att andas igenom stunderna.
Och sorg är verkligen kärlek, klokt sagt av dig!!! ❤️
Åh tack Denice❤️
Det är så skönt att bara få höra värmande ord från en som vet exakt hur det känns.
Tack.
Åh.. gråter nu. Så tungt ♥️ Skickar massa kramar till er!!!!!
Fina Paulina. Tack ❤️
Åh Marit… fruktansvärt,, ?❤️ Men Gud så fint skrivet ❤️❤️❤️ Jag vill ändå tro att ni visst kommer ses igen ❤️ Att han hänger med ”däruppe” vägrar tro att det bara ”tar slut” ❤️❤️❤️ Skickar en massa kärlek!
Tack fina fina Sofie. Det känns bara så himla långt bort…. ?❤️
Förlorade min pappa på tre veckor i somras. Han fick en hjärtattack, de fick igång hjärtat men han hamnade i koma. Han vaknade aldrig igen, hans hjärna hade varit utan syre alldeles för länge? Han blev 64 år..
Förstår precis alla tankar och känslor du beskriver, jag känner dem också..
Beklagar och styrkekram❤️
Tack Sofia.
På nåt sätt känns det skönt att få så fina varna hälsningar från nån som vet exakt hur det känns.
Tusen tack ❤️ och massa kramar tillbaka till dig.
Åh?♥️Tänker på dig Marit. Stor varm kram♥️
Tack Cecilia ❤️
Finaste Marit ❤ Det är med tårar på mina kinder jag beklagar fin pappas vägnar ❤ Han verkar ha varit en helt fantastisk pappa ❤❤❤❤
Det gör så otroligt ont i hela kroppen och det känns som att en bit försvinner ifrån en ?
Det är 3 år sedan min syster, mamma och jag höll min kära pappa i händerna för att ta hejdå, men jag försöker tänka precis som du skriver, att man får vara tacksam för alla de åren och minnen man har skapat och har inom sig ❤
Det är en fruktansvärd sorg och så mycket kärlek på en och samma gång ?❤ Skönt att ni har varandra ❤❤❤ Ta hand om er och stor varm kram till er, med massor av kärlek ❤
Åh tack Jessica.
Då förstår du exakt hur vi känner ❤️
Tack för att du skrev. Det värmer så oerhört mkt just nu när allt känns ringt.
Ville bara skicka en KRAM och säga att jag beklagar er förlust från djupet av mitt hjärta. Ser din far framför mig på garageuppfarten med sin blå BMW, där såg man honom ofta under barndomen. Tror dock att du har fel när du skriver att ni aldrig kommer ses igen. Det tror jag ❤️ Var rädda om varandra. Kramar / Anna (granne i yngre år).
Åh, Anna❤️
Tusen tack.
Vad fint av dig att skriva. Det värmer just nu ska du veta.
Ja, pappa och hand BMW?
Jag tror oxå vi kommer ses igen, känns bara så långt bort just nu ?❤️
Kram.
Kommer att sakna fina Jonny, ?Kram till er alla ♥️Grannen/ Solveig
Tack Solveig.
Jag kommer och kramar på dig nästa gång vi ses.
Tack ❤️
Fantastiska, fina, inspirerande Marit,
Ord räcker verkligen inte till. Beklagar så oerhört mycket. Ta hand om dig och de dina, en dag i taget. Och minns att din far lever vidare genom dig, genom sina barnbarn. All kärlek.
Tusen tack Gonza. För så fina ord❤️
Massa kramar.