Lördag

Hej på er

Egentligen hade jag knåpat ihop ett helt annat blogginlägg åt er. Men idag är känslorna helt utanpå så det inlägget får komma en annan dag istället.

Det finns perioder i månaden när man är lite extra känslig. Det vet alla. Jag tycker bara det är så jäkla jobbigt när känslorna slår över på bara några minuter. Utan nån som helst förvarning. Idag hände just det…. Ena stunden var jag glad och i nästa, totalt nedstämd.

Jag, Pär och Maximilian åkte iväg redan efter frukost imorse för Max skulle spela bandymatch i Falun. Både Levis och Thea skulle leka med kompisar och vi hade löst allt ikring det.

Senast igår pratade jag med Levis på ett lugnt och pedagogiskt sätt att jag vill att han tänker på att plocka reda på efter sig, kläder, frukost, bädda sängen, mm mm.

När vi kommer hem ser hans rum ut som ett bombnedslag, innebandyklubban ligger slängd på golvet i hallen och överallt man går ligger små spår efter honom.

Mitt humör skiftar snabbt.

I Theas rum ligger påsar och väskor slängda på golvet. Täcket och kuddar ligger på sniskan.

Jag väljer att bita mig i läppen men snäser åt Pär att plocka snyggt i köket.
Jag stänger dörren till Levis rum och ställer mig och byter gardiner i Theas rum för att bli lite glad. Då ringer mamma. Och med facit i hand skulle jag såklart aldrig svarat.

Förklarar mitt små irriterade läge för henne och hon kommer med en otroligt härligt kommentar.

”Hur tror du det var för mig då? När ni var barn. Jag fick städa efter er hela tiden. Sluta va så sur för minsta lilla”

SKA HON SÄGA!!!!


Detta citat myntat av min branschkollega Julia är så jäkla träffande.
Det finns som sagt vissa perioder i månaden när jag måste ha det extra rent och undanplockat runt omkring mig för inuti är det redan oreda och kaos.

Alla känslor är extra starka hos mig. När jag blir glad blir jag jätteglad, när jag blir sur och irriterad blir jag skitsur. Simple as that.

Och detta har jag helt klart från min mamma.

Jag tycker själv det är skitjobbigt att bli nedstämd och på dåligt humör. För det känns som sagt extra mycket.

Men det är som att allt tålamod bara tar slut. Och så blir jag helt tyst. Vill inte säga nåt för inget trevligt kommer ur mig ändå. Förstår ni?

Jag har varit ute och sprungit en vända nu för att få igång lite endorfiner. Grät en skvätt undertiden också.

Jag hoppas verkligen det vänder. Det är lördag och jag har längtat så efter min familj. Och så blir jag ledsen över det också och får dåligt samvete över hur jag mår. Ni hör ju, skitjobbigt.

Pms är djävulens påfund.

Vet ni det?

Nu blev detta ett väldigt svamligt inlägg. Men jag har skrivit direkt ut huvudet som jag känner exakt nu. Hoppas ni förstår lite vad jag pratar om iaf….

Kram på er

 

Pms bukett

Så kan man nog kalla denna vackra skapelse.

Ok, så här va det. Jag har varit själv med mina grabbar denna vecka och Pär har varit i Gävle. Men han har också varit ute och rest (som vanligt) i början på veckan.

I tisdags kväll ringer han vid 18 och säger att han ska iväg på en liten middag, så han hör av sig senare. När klockan slår 22:22 och jag har inte hört ett ord så väntar jag en stund till. När klockan slår 23 skickar jag ett sms och frågar om dom är på fest eller….? (på skämt) eftersom jag vet att han inte är det. Vi har nämligen bestämt att vi ska inte dricka alkohol på en bra stund.

Pär ringer upp, och jag hör att han är full. Jorå, det är värsta festen i bakgrunden. Jävla idiot jävel känner ju jag då såklart eftersom jag också har en sån där härlig PMS dag. ”Du har inte bara ”glömt” bort din fru du är full också, en tisdag, skit på dig”

På riktigt känner jag då att jag nog vill skiljas eftersom han är en sån otrolig idiot, hahaha. Det säger jag inte till honom. Men han låg inte på topp kan jag säga. Men va fan, ett sms kunde jag väl fått under kvällen innan jag skulle sova? Speciellt när vi lever som vi gör och inte ses varannan vecka. Ni förstår mig va?

På onsdag kommer Stina från Magasin Fiori hem till mig med denna underbara bukett, med en lapp där det står puss….. från Pär såklart.

Själv hade jag lagt in detta härliga kort-meddelande i telefonen som man kan trycka på ni vet, om nån ringer…. Tänkte att det kan vara bra i flera sammanhang. Där och då kändes det helt logiskt och en av mina bästa idéer. Kanske inte nu lika mycket.

Japp, lite så då. Nu är Pär här hos mig och jag är kärare än nånsin. Och fattar inte alls hur jag kunde känna sådär för några dagar sen….

Snälla säg att nån gjort nåt liknande? ?

/Marit

[netstyle_samarbete_carousel widget=26726]

Pms podd

Hejsan

Förra veckan blev jag inbjuden till Marie och Jennies podd, mammafittapodden. Ämnet vi skulle prata om var pms. Självklart är jag med på det. Min pms är ju som alla andras, hemsk. Och jag tyvker det ör viktigt att vi delar med oss till varandra. Deras podd är superhärlig och handlar främst om hälsa, kvinnokroppen och träning. Men också om livet efter barn.

Klicka in er och lyssna HÄR hörrni. Vi bjuder på massor av tokiga pms upplevelser och historier.

Kram på er

/Marit

[netstyle_samarbete_carousel widget=26759]

Känslostorm

Hej världens bästa ni

Jag hade verkligen vääärldens sämsta lördag och söndag. Som sagt, tough race va tufft som fan. Mycket tuffare än förra året och jag kände mig besviken för jag blev så trött på slutet av alla hinder. Det som jag tycker är det roligaste som finns, all ork va slut. Ändå placerade jag mig i den översta 33% bland alla kvinnor. Men i min hjärna va jag sämst.

När Pär ringde och berättade om hälsenan på fm innan loppet så blev jag helt matt, arg och ledsen. Jag hade så svårt att tagga till (såklart) alla tankar om sommaren och gips och handikappad karl for runt i huvet.

Efter loppet åkte jag hem och hade huvudvärk. Pär va kvar i Gävle och jag bara grät. Jag grät och grät och grät. Tänkte på resan till Cypern, på badresan till Örebro nästa vecka med ungarna, på allt som jag nu måste göra i våra hem som inte han klarar, alltså ALLT. Handla, bära kassar, laga mat, tvätta, vika in tvätt, städa, laga mat (jag skriver det 2 ggr för jag hatar det), duka, plocka ur disk maskin etc etc, ni fattar. Allt jävla småplock hela tiden, allt som ska bäras (som om jag inte bär nog på jobbet) Just det också, Pär brukar hjälpa mig att bära soffor eller när det är stora tömningar. Det går inte heller nu.

Jag va så arg och besviken på honom att jag bara grät. Jag hade ju bett honom att inte spela eftersom jag kände på mig att det kommer hända nåt. Och samtidigt som jag va arg så va jag såklart orolig över hur han mådde (men ilskan tog över så fruktansvärt) HAN skulle ju komma och stötta mig på racet, han skulle stå och ta emot mig i mål och säga hur bra jag va. Nu stod ingen där och jag grät.

Jag somnade efter kl 03 på natten mellan lördag och söndag, för jag bara grät. Jag grät tyst så tårarna rullade och jag grät högt och hulkande, i flera timmar. Det tog aldrig slut. På Söndag vaknade jag av att ögonen sved. Jag som längtade efter den euforiska känslan efter ett sånt där lopp, den kom aldrig och det va Pärs fel tyckte jag. (Tycker det nog fortfarande)

Sen kom Pär hem från Gävle, han hade köpt vita rosor (eller min pappa, som hämtat honom på tåget eftersom jag va för arg för att hämta, hade köpt rosor) Dom drämde jag i bordet så bladen flög, jo på riktigt gjorde jag det. Förklarade för honom att han skulle lyssnat på mig och undrade hur dum han egentligen är. Pär förklarar att det var en olycka, i helvete heller. Ren idioti är vad det är, sa jag. Sen sa jag att om han spelar en enda korpen match till så har han ingen fru kvar. ”Då väljer jag fru” sa Pär, Hahaha. Tur för han de. Korpen är helvetets påfund för karlar som tror dom kan spela fotboll som förr i tiden. Som en MMA fight ungefär. Du är dömd att skada dig och nu är jag trött på den skiten. Så jag säger NeJ!!! Kan inte fler haka på, vi gör en protest mot korpen fotboll.

Igår eftermiddag kom mensen.

Gipset matchar inte nånting här hemma heller…..

Jepp, så kan man också PMS-reagera när karln sliter av hälsenan några veckor innan semestern i Cypern. När man BAD honom att inte åka och skada sig nu igen innan vi ska iväg. Det ska tilläggas att detta är 4:e gången till mitt (pskyko) försvar.

/Marit

Pms skit

Ett nytt underbart fikonträd med kruka har fått flytta in i cigarrhörnan,  från plantagen i falun. Mitt andra träd råkade stå i solen lite för länge och tappade varje blad. Ungefär så känner jag mig nu, helt utan blad……

 

Hej fina ni

Ok. Pms och värme går fan inte ihop. Pms och ALLT går fan inte ihop förresten.
Jag brukar inte skriva inlägg när jag är mitt i skiten, men nu gör jag det…..

Förmiddagarna går bäst. Jag antar det är för att jag tränar på mornarna och endorfinerna sitter i ett tag.
Träningen är min räddning när jag har pms. Överlag är träningen världens bästa terapi förresten.

Mina första pms-känslor är så jävla jobbiga, jag känner direkt när den är påväg för då kommer ”självhatet”

-Jag kan titta mig själv i spegeln efter duschen och känna mig äcklad av min kropp. Jag HATAR detta, i vanliga fall tycker jag om mina rejäla ben, mina kurviga former, mina tränade armar och rygg.
När pms:en kommer ser jag bara en ful, äcklig kropp. Det här är så skevt och så fel, jag vet ju det innerst inne. Men det spelar ingen roll. Jag vill helst av allt klä mig i stora kläder och jag känner ungefär mig lika snygg och kvinnlig som en pojke.
Att mysa och ha sex när man är i det här stadiet är heeeelt uteslutet. Jag vill inte ens ha närhet om jag ska va ärlig. Självhatet är såååå jobbigt.

-Ok, sen blir tålamodet lika stort som ett sandkorn. Jag blir så arg och irriterad på mina bortskämda ungar så jag vill kräkas (ungarna har jag såklart själv curlat, jag vet ju det) Så jag får skylla mig själv.

-Bor Pär i Gävle när jag känner såhär så blir jag en riktig bitterfitta eftersom han där i vår lgh har städhjälp som till och med hjälper honom att vika tvätten. Ni hör ju själva, som upplagt för att man ska bli förbannad när man står och dammsuger kl 21:30 och hänger tvätt en timme senare. Han får också ofta middag av någon av sina föräldrar eller så äter han och Thea ”ute”
Lata JÄVLA karl-jävel tänker jag då…..
Så oftast orkar jag inte ens prata med honom i telefon på kvällarna eftersom känslorna är som värst då…… Jag liksom letar efter nåt att bli arg och bråka om. Guuuud vilken härlig fru jag är ibland va? Hahaha.

Själv är jag hemma i huset som oftast behöver städas när vi varit alla 5 hela helgen innan detta, tvätt så in i helvete och ungar som ska skjutsas och hämtas. Just denna gång hade karl-jäveln inte lagat mat till veckan heller (det gör han annars så jag ska slippa det på mina jämt rätt hektiska veckor) Så nu ligger han inte på topp. En present skulle fan sitta fint tycker jag!

-Känner också hur jag blir ganska taggig utåt. Jag är i vanliga fall allt annat än taggig. Jag är en solgul människa som vill att alla ska må bra.
Men inte nu, lååångt ifrån. Jag orkar tex inte hejja och prata med folk på gymmet, nåt som jag annars älskar att göra. Jag pluggar in musiken och tränar tills svetten sprutar.

-Jag blir trött på morsan som kommer och frågar VARJE dag när jag precis klivit innanför dörren om jag vattnat blommorna *hur i helvete skulle jag hunnit det* Tänker jag, jag säger det inte, utan biter mig i läppen och håller käft. Ok, ibland säger jag det. I vanliga fall, utan pms, tar jag morsans tjat med ro.

-Blir irriterad på kollegan som inte lyssnar när jag vill anförtro mig nåt privat och hon säger -mmm, frågar en snabb följdfråga som hon inte lyssnar svaret på ändå utan ställer en fråga mitt i mitt djupa svar om nån jobb grej istället
*Lyssna på mig då för FAAAN* har jag lust att skrika, men håller tyst…….

-Sen kommer man hem trött som fan efter ha burit tunga kartonger och möbler, ser hur ungarna drällt med drickyoghurt när dom tagit mellis, slängt skitiga strumpor i sängen, slängt ryggsäcken på golvet fast jag sagt åt dom 5734 ggr att hänga upp den OCH så har dom ”glömt” att göra läxan.

Där och då är jag så trött efter att ha varit irriterad hela dagen att det brinner i huvet på mig…… Så då kan jag börja gråta.

Jag går ju på riktigt runt och tycker varenda människa är en idiot, när det egentligen är jag själv som är det. Tyvärr är jag smart nog att veta det också.

Jag HATAR PMS, hej.

/Marit

Midsommarkrans

Förra året knåpade jag ihop den här fina midsommar kransen. HÄR kan du läsa inlägget om hur jag gick tillväga. 

Hej på er

Jag har haft en sån där jävulsk pms den här månaden. Det infaller inte varje månad som tur är. Så den här veckan har jag tränat betydligt mer än jag ska om jag hår eter lina träningspass jag fått av pt-Alex. För träning är det enda som funkar ordentligt.
Vet ni hur jag känner att pms:en är på gång och kommer bli jobbig.
Jag blir ”huggig” och stingslig som fan, det är så det börjar. Jag nyper ifrån med syrliga kommentarer och tar varenda fight med ALLa som kommer i min väg.
Efter den fasen blir jag känslig och tål inge kritik över huvudtaget, tål inte ens Pärras ironiska skämt eller när han ska retas med mig (som han jämt gör)
Jag vill inte ha kramar eller närhet, och sex är det inte på tal om…. Jag är så okåt man bara kan va.

Sen kommer mensen och allt släpper, thank god. Och där är jag nu.

Det som INTE är så bra med mensen den här gången är att vi precis kommit till stugan på landet och här finns bara dass på tomten och ingen dusch, halleluja.

Jag får alltså tvätta fiffi i 16 grader sjö.
Och sen blir jag konstigt nog sugen på sex igen (skitkonstigt, jag vet) och det går ju inte heller utan dusch pluss att vi sover i ett å samma rum hela faniljen, jäkla skit. Nu när jag äntligen vill ha närhet igen.

En till sak jag märkt är att har jag haft en pms innan mens så går jag dåligare hy än en ”vanlig” mens. Det som är så kul är att det får Pär också, hahaha. Exakt samtidigt. Så har han inte märkt av min pms (som i princip är omöjligt av missa) så märker han det när han får några finnar. Han har väl så mycket kvinnliga hormoner i sig att vi synkat våra cykler. (Hoppas karln inte läser detta nudå)


Ha en underbar midsommar nu finingar. Vi njuter här i sommarstugan i djupaste Dalarna, Furudal, 3 mil norr om Rättvik utan dusch och sex, med mens.

/Marit

Svart knottrig vas

Inlägget innehåller reklamlänkar 

Hittade urtjusiga vas på Hemtex igår för bara 199:- Visst var den snygg? Jag har kikat efter en svart ”håll-käften” vas ett tag, och där var den. Matt-svart, hög och knottrig. Som en black-jack kondom liksom, haha. 

Du hittar den HÄR

Jag hittade massor av fint på Hemtex igår,  shoppade loss lite faktiskt. Jag ska visa er sen såklart. 

Hej finingar

Hoppas ni har en härlig start på helgen.

Själv har jag haft några dagars skit-pms och känt mig allmänt deppig och nere. Ingenting är roligt när jag har pms, helst av allt vill jag ligga under ett täcke hela dagen. Nu funkar det ju inte så och tur är väl de. Jag har märkt att jag blir extra deppig om pms:en infaller när Pär inte är hos mig oxå  och denna vecka har varit en sån. Svindrygt faktiskt.

Jag drömmer jätte oroligt och sover dåligt. Drömmer mardrömmar och vaknar och kan inte somna om. Känner mig ensam och är väldigt otålig med grabbarna. En jävla dryg tjatmorsa rent ut sagt. Sen när allt släpper får jag jätte dåligt samvete och vill bara krama ungarna. Jag skulle ju tagit tag i att få nånting mot detta av en läkare, men jag vill inte stoppa i mig och äta några extra hormoner heller….. Det är nog med hormoner i den här kroppen ändå. Men såhär ska det väl inte behöva vara? Att man ska bli näst intill deprimerad några dagar i månaden och vilja åka in på psyk? Fan va drygt det är. Jag vet att ni är flera med mig därute som känner lika.

Idag är vi ett stort gäng härliga vänner som ska gå och se Brynäs-HV 71 SM hockey final. Pärra har köpt 20 (!) biljetter, för att vara på den säkra sidan, sa han. Detta är det bästa han vet, jag tycker om att vara med våra vänner jag, så inte mig emot. Men nu först en timme ben/rumpa på gymmet.

Ha en fin lördag fina ni.

/Marit

Pms-skit

img_7627

Nu är den här igen, den där jävligt jobbiga känslan i kroppen.

Det är så jäkla svårt att beskriva hur jag känner på ett enkelt sätt. Men det är som att ingenting känns riktigt rätt, jag känner mig små irriterad hela tiden och går nåt fel rasar allt.

Om en man ler åt mig på jobbet eller på gymmet gör jag en round-kick i huvet på honom i mina tankar. ”Slut le åt mig idiotjävel” tänker jag. Och det är ju egentligen helt sjukt att jag tänker så. Men jag vill inte att nån ska titta på mig. Helst inte prata med mig heller….. och det är ju lite svårt eftersom jag jobbar i butik

Jag längtar efter Pär som jag inte sett på 3 dagar, men samtidigt är jag irriterad som fan på honom över att han varit borta OCH för att han inte fäst kabeln intill väggen som han lovat att göra i 3 veckor. DET irriterar mig nu, sjukt va?

Sen luktar alla illa, mitt luktsinne blir så jäkla starkt när jag har pms. Jag kan känna på flera metets avstånd om nån har dålig andedräkt, för stark parfym eller svettiga fötter. Hemskt är det. Är det fler som upplever det?

Nej, låt mens-helvete komma nu så detta kan försvinna.

/Marit

Klädsel till sommarbröllop

image image image image image

Dessa 5 kommer från Nelly 

image image image

image

Dessa 4 kommer från Zalando 

image image image image image image image image image image image image image image

Hittade massor från Asos 

image image image image

Sista 4 klänningarna kommer från Åhléns.se

Jag har gått igenom dom största nätsidorna och tagit fram mina personliga klänningsfavoriter. Asos är hel klart favoriten, dom hade supermycket snyggt. Jag skulle absolut köpa någon utav dessa klänningar om jag skulle gå på bröllop i sommar. Sen beror det ju självklart på vad det är för typ av bröllop. Enkelt och avslappnat eller mer dressat. Jag tycker ändå det viktigare är att man känner sig bekväm och snygg. Själv är jag inte så knusslig med det där med färger, endel säger ju att man inte får ha rött eller vitt. Mina gäster får välja färger helt själv. Men jag hoppas ingen utav männen kommer i jeans kanske, hahaha.

Den här helgen blev då bara knasig. Igår em/kväll låg jag i en fruktansvärd migrän. Ni som haft det vet, ku de varken ligga/sitta/stå. Kräktes och ville typ bara dö….. Och utanför skrålade studenterna.

Idag fick jag skjutsa in Pär på akuten efter hans fotbollsmatch. Han fick en armbåge i ögat och fick lov att limma ihop ett jack under brynet. Sedan råkade jag köra mot enkelriktat här inne i Gävle, fan va jobbigt det är stt köra bil här. Ungarna fick höra både ett och två riktigt fula svärord ksn jag lova.

Under hela tiden har pms:en legat och gnagt i mig, så när Levis och Max inte lyssnade på mig utan bara ignorerade mig så flippa jag lite och skrek att ”nu orkar jag fan inte med nån längre” och drog till gymmet. Så nu sitter jag här svettig efter ett härligt gympass och bloggar. Nu ska jag gå hem till min familj igen som säkert är rädd att jag är lika förbannad ännu. Men nu känns det faktiskt bättre. Det gör alltid det efter att jag fått träna som tur är.

Ikväll ska vi på Mias stora 50-års fest. Hoppas Pär inte fått hjärnskakning bara och orkar gå en liten stund

/Marit


Ååååååh vilken härlig helg…

IMG_3644

IMG_3650 IMG_3677

Mina fina fredagsblommor jag fick utav Pär

image

Egentligen har den verkligen varit upp och ner men på det stora hela så var den så välbehövligt lugn och skön. Vi hade ingenting planerat mer än en grillkväll med vänner OM vädret skulle bli bra. Nu blev det inte det och grillningen ställdes in, men shit vad jag behövde ladda batterier. Jag känner det i kroppen ibland, att jag är helt slut liksom. Och då måste jag ladda mig, som att ladda mobilen. Jag har haft pms känningar flera dagar, känt mig extra känslig och gråtig. Och pms:en tillsammans med min adhd (den diagnosen kräver ett helt eget inlägg) när jag är helt slut i huvet på eftermiddagarna och allt ”tänkande” och all energi gått åt på jobbet, dom är hemska. Jag kan inte ens förmå mig att få till en riktig middag…… Och Pär har börjat jobba mer borta vissa veckor med sina företag och då är jag helt själv. Jag hatar att va själv, speciellt under pms dagarna.

Så därför va denna helg såååå efterlängtad, bara tanken av att inte ha nånting planerat var så skön. Vi har ätit god mat och vin, myst med varandra och sovit länge. Jag har till och med haft ro att sitta ner, dricka en kopp kaffe och läsa en tidning. Barnen tyckte det var toppen att det regnade i lördags och dom var ute nästan hela dagen och lekte. Undantaget var när dom fick komma in för lunch, hahaha.

Jag försökte förklara för Pär i fredagskväll när det var som värst i huvet hur det känns vissa gånger. Det är svårt för nån som är så organiserad som Pär att förstå. Jag förklarade hur jag ibland kan glömma vad jag skulle ta ut ur kylskåpet för att jag blir avbruten hela tiden, att jag blir helt jäkla tillt i skallen när jag ska tänka ut vad jag behöver till middagen när jag ska handla på affären, eller att hela huvet snurrar med tankar som en karusell, eller helt tvärtom när det känns som att hela hjärnan är tryckt på paus, eller när han tror att han skämtar med mig men min pms får mig att känna mig kritiserad och jag börjar gråta. Det är pms och adhd ihop.

När jag somnade på fredag kväll önskade jag hårt och länge att Pär skulle få känna hur det kändes en enda gång när det är kaos i huvet och man är extremt överkänslig för ALLT. Och tront ni på fan att jag tror änglarna hörde mig. Hela lördagen går Pär runt och muttrar, får inte ihop middagen och svarar irriterat på allt och alla…… ”Det verkar som du har pms” sa jag åt honom. Varpå han säger frustrerat ”Jag kan ju för fan inte ens tänka ut vad jag ska göra härnäst med maten, Marit Det är ju förfan som att jag är helt hjärndöd” Hahahaha, jag tror fortfarande änglarna hörde mig. Jag tog allt med ro och tyckte det var fantastiskt. Det gick över när han fick mat, vin, kaffe och rom på kvällen.

Idag kändes det som att jag laddat batterierna klart så jag satte igång och gjorde om lite på Levis och Theas rum. Packade ihop en gammal plåtbokhylla jag aldrig gillat och hittade ett gammalt skrivbord i ladan. Fick upp en stringhylla ovanför skrivbordet pluss en spegel och några krokar till Thea (ni får se resultaten sen) Och allt detta på under en timme tror jag, då älskar jag min bokstavskombination. Inget kan stoppa mig när jag sätter igång, inget. Och snabbt går det, då är jag som blixten.

Efter det åkte Pär till golfbanan, Levis på kalas, Maximilian på kusinens konfirmation och jag och Thea drog in till stan och gymmet. Fick till ett benpass som gjorde att det darrade när jag gick därifrån, älskar det. Sen spelade jag, Levis och Thea krocket i trädgården tills Maxen kom hem.

Hoppas eran helg också varit lika härlig.

/Marit

Skriv din sökning ovan och tryck enter för att söka. Tryck escape för att avbryta.

Tillbaka till toppen