Bilderna är tagna med bara några dagars mellanrum, se så fikonet börja växa när jag plockade fram det. Nu är bara frågan, ska den beskäras eller inte. Jag är så dålig på detta. Måste fråga nån kunnig, i år igen hahaha. Minns att jag hade samma vånda förra året.
I ärlighetens namn är jag glad att den överlevt. Nåt rätt verkar jag ju göra.
Min morgon har varit allt annat än härlig. Min Levis är ju världens charmigaste, men kan också vara väldigt jobbig. Han har en vilja av stål och ibland krockar vi.
Mitt tålamod va helt enkelt slut nu, sista dagen innan dom ska till Mange. Känns inte kul att bråka med honom just idag. Men jag orkade inte mer helt enkelt. Tjafs och bråk om ALLT. Hans dåliga morgonhumör påverkar både mig och Max. Och jag är så trött på att plocka efter honom som att han vore 3 år.
Han lyssnar aldrig, dålig på att hjälpa till hemma (Max är jätte duktig) han plockar aldrig bort efter sig om jag inte ber honom. Trotsar allt när han är på det humöret, jag måste tjata tjata tjata. Sååå tröttsamt. Och på mornarna känns det som att jag och Max får trippa på tå för att han inte ska bli arg och flippa. Idag flippade jag.
Tvärnitade till och med bilen hemma på vår lilla gata för att han inte svarade på en fråga. Men när jag blir förbannad då blir jag riktigt arg.
Så tråkigt bara att det skulle komma sista morgonen innan jag lämnar bort dom. Och Max som är extra känslig blir ledsen för att jag blir arg. Ni hör ju, en riktig kaos morgon helt enkelt. Skit jobbigt.
Jag ska åka och titta på Levis innebandymatcher i helgen så jag får träffa honom då iaf.
Nu ska jag försöka göra så detta inte påverkar hela min dag, men det är inte lätt. Skulle helst bara vilja lägga mig och gråta faktiskt.
Så konstigt att man efteråt får dåligt samvete och mår dåligt för att man blev arg på sina barn.
/Marit
[netstyle_samarbete_carousel widget=30060]