Korall från Lene Bjerre, köpt på Ellos. I glasvasen som är loppisfynd samlar jag snäckor från resor.
Lampa från Ernst, finns att köpa HÄR (den är såååå fin, älskar den) Tavlan är en illustration av Liselotte Watkins
Hejsan hoppsan finingar
Nu har dagarna flugit iväg igen. Helgen bara sprang iväg, middag med vänner på fredagen och bara massa familje-mys. Jag känner att jag har MASSOR att dela med mig av här men tiden räcker inte till, hoppas ni inte tröttnar på mig. Jag lovar att bättra mig med blogginlägg mer ofta än såhär, skäms på mig.
Det är så mycket spännande på G (förhoppningsvis) men jag kan inte säga nåt ännu.
Och NEJ, vi ska inte ha barn. Om ni visste hur ofta vi får den frågan, faktiskt nästan så det är lite jobbigt ibland. För folk ger sig inte när man bara säger ”nej” Vi måste förklara varför också.
Jag och Pär har barn, jag 2 och han 1. Det blir 3 barn, vi tycker det räcker gott och väl. Och vi behöver inget kärleksbarn för att veta att vi hör ihop.
När jag förklarar detta för människor som frågar oss är det nästan så folk blir förnärmade över vårat val.
Varför?
-Jag har ingen aning, för att vi inte är för gamla för att skaffa fler?
-För att vi njuter så mycket av att bara vara jag och Pär varannan vecka?
-För att vi älskar att resa (både med och utan barn såklart) och det blir så mycket lättare när vi lever såhär.
-För att logistiken skulle säga att jag skulle ha 3 barn själv varannan vecka medans Pär bor i Gävle med Thea (vi har gjort det valet för att barnen ska slippa pendla) och det är varken jag eller Pär sugna på.
Jag vet inte, men folk blir förvånade iallafall. Skitkonstigt tycker jag. Man får väl för fasiken leva som man vill.
Jahapp, då fick jag säga ifrån lite också, det gör jag sällan, hahaha. För ovanlighetens skull.
Från en sak till en annan. Ska nån av er på Formex då förresten? Hoppas det för då kanske vi ses.
/Marit
