Känslor – Sida 7 – Marit Dybeck

Känslor27 augusti 2018

Pms podd

Hejsan

Förra veckan blev jag inbjuden till Marie och Jennies podd, mammafittapodden. Ämnet vi skulle prata om var pms. Självklart är jag med på det. Min pms är ju som alla andras, hemsk. Och jag tyvker det ör viktigt att vi delar med oss till varandra. Deras podd är superhärlig och handlar främst om hälsa, kvinnokroppen och träning. Men också om livet efter barn.

Klicka in er och lyssna HÄR hörrni. Vi bjuder på massor av tokiga pms upplevelser och historier.

Kram på er

/Marit

[netstyle_samarbete_carousel widget=26759]

Allmänt, Känslor, Kärlek16 juli 2018

Äktenskapskris?

Min fina Pär

Nu är det drygt 2 veckor sedan han slet av sig hälsenan. Och jag var faktiskt på riktigt skitarg i ca 7-8 dagar. Det kändes som en enda lång hemsk pms. Jag ville strypa karln och slå han på käften heeela tiden. Jag som annars är så himla kär i min Pär. Detta va faktiskt skitjobbig. Ni kanske tycker jag är fjantig men det är så jobbigt att vara en känslomänniska. Och dessa känslor va verkligen så jobbiga. Jag var ju så jäkla arg på karln. Om han lyssnat på mig hade han inte åkt på den där korpen matchen och då jade vi sluppit en hel sommar med kryckor.

Det kändes som att allt han gjorde här hemma som var lite lite fel fick mig att bli skitarg. Tex om han sullade på bordet, eller lämnade skitiga kalsonger på golvet, ni förstår, sådana där vardags fjant grejjer. Mitt humör grundade sig såklart i att jag insåg hur jävla drygt detta kommer bli för mig, självklart fattar jag att det inte är jätte kul för honom att hoppa runt med gips i en hel sommar. Men vem tror ni det är som får bära allt, hämta saker, fixa allt till barnen. Ja ni fattar. Eller nåt så enkelt som att ta en mysig promenad på sommarkvällen när man håller handen. Hade varit bättre om han satt i rullstol än hoppade på kryckor. Dessa tankar snurrande hela tiden i huvet, så jag va som ett mörkt åskmoln i flera dagar. Jag kan ha tänkt lite egoistiskt, jag veeeet. Men i dom mörka stunderna tänker man inte helt klart vet ni. (Mitt egna försvar)

Jag var så arg att jag inte ville att han skulle ta i mig ens. Så när det gått en sisådär 6-7 dagar så sa jag ”Jag tror vi har vår första kris i äktenskapet” hahaha. Har aldrig gått så länge utan sex med varandra förut nånsin.

Lite sant va de ju, jag hade en hälsene-kris. Efter det älskade vi och då vände det, och så är det för oss. Vi är jätte fysiska med varandra hela tiden och behöver närheten. Och vi blir mer kära om vi älskar mycket, det tror jag alla blir förresten, mer kärlek åt folket. Men innan det ville jag som sagt inte ens ta i karln. Det är därför vi tycker det är så jobbigt att vara ifrån varandra varannan vecka. Vi behöver närhet ofta och mycket.

Ok, nu har ”krisen” gått över och jag har lärt mig att när jag blir arg och sur på honom ska jag älska och gosa så det går över fortare, haha.

Jag blir bara liiiite trött emellanåt när det bara är jag som ska packa, fixa, handla och sånt. Idag hade han dock överraskat och satt igång en tvättmaskin när jag kom hem (kärlek)

Men jäklar va jag ska slappa och låta honom fixa saker sen. Väntar fortfarande på min super-duper-fina-kanske-ganska-dyra-present som jag är värd efter detta. Ååhhh va spännande, undrar va det blir. Hahaha.

/Marit

[netstyle_samarbete widget=25393]

Känslor2 juli 2018

Känslostorm

Hej världens bästa ni

Jag hade verkligen vääärldens sämsta lördag och söndag. Som sagt, tough race va tufft som fan. Mycket tuffare än förra året och jag kände mig besviken för jag blev så trött på slutet av alla hinder. Det som jag tycker är det roligaste som finns, all ork va slut. Ändå placerade jag mig i den översta 33% bland alla kvinnor. Men i min hjärna va jag sämst.

När Pär ringde och berättade om hälsenan på fm innan loppet så blev jag helt matt, arg och ledsen. Jag hade så svårt att tagga till (såklart) alla tankar om sommaren och gips och handikappad karl for runt i huvet.

Efter loppet åkte jag hem och hade huvudvärk. Pär va kvar i Gävle och jag bara grät. Jag grät och grät och grät. Tänkte på resan till Cypern, på badresan till Örebro nästa vecka med ungarna, på allt som jag nu måste göra i våra hem som inte han klarar, alltså ALLT. Handla, bära kassar, laga mat, tvätta, vika in tvätt, städa, laga mat (jag skriver det 2 ggr för jag hatar det), duka, plocka ur disk maskin etc etc, ni fattar. Allt jävla småplock hela tiden, allt som ska bäras (som om jag inte bär nog på jobbet) Just det också, Pär brukar hjälpa mig att bära soffor eller när det är stora tömningar. Det går inte heller nu.

Jag va så arg och besviken på honom att jag bara grät. Jag hade ju bett honom att inte spela eftersom jag kände på mig att det kommer hända nåt. Och samtidigt som jag va arg så va jag såklart orolig över hur han mådde (men ilskan tog över så fruktansvärt) HAN skulle ju komma och stötta mig på racet, han skulle stå och ta emot mig i mål och säga hur bra jag va. Nu stod ingen där och jag grät.

Jag somnade efter kl 03 på natten mellan lördag och söndag, för jag bara grät. Jag grät tyst så tårarna rullade och jag grät högt och hulkande, i flera timmar. Det tog aldrig slut. På Söndag vaknade jag av att ögonen sved. Jag som längtade efter den euforiska känslan efter ett sånt där lopp, den kom aldrig och det va Pärs fel tyckte jag. (Tycker det nog fortfarande)

Sen kom Pär hem från Gävle, han hade köpt vita rosor (eller min pappa, som hämtat honom på tåget eftersom jag va för arg för att hämta, hade köpt rosor) Dom drämde jag i bordet så bladen flög, jo på riktigt gjorde jag det. Förklarade för honom att han skulle lyssnat på mig och undrade hur dum han egentligen är. Pär förklarar att det var en olycka, i helvete heller. Ren idioti är vad det är, sa jag. Sen sa jag att om han spelar en enda korpen match till så har han ingen fru kvar. ”Då väljer jag fru” sa Pär, Hahaha. Tur för han de. Korpen är helvetets påfund för karlar som tror dom kan spela fotboll som förr i tiden. Som en MMA fight ungefär. Du är dömd att skada dig och nu är jag trött på den skiten. Så jag säger NeJ!!! Kan inte fler haka på, vi gör en protest mot korpen fotboll.

Igår eftermiddag kom mensen.

Gipset matchar inte nånting här hemma heller…..

Jepp, så kan man också PMS-reagera när karln sliter av hälsenan några veckor innan semestern i Cypern. När man BAD honom att inte åka och skada sig nu igen innan vi ska iväg. Det ska tilläggas att detta är 4:e gången till mitt (pskyko) försvar.

/Marit

Känslor20 juni 2018

Ibland krävs ett glas vin eller 2

Glashängarna kommer från Bargrossisten

Hej finingar

Idag krävdes det ett glas rött på kvällen, ibland är det bara så.

Dagen har gått i ett och jag hann nästan inte ens med lunch, ibland är blir det bara så. Jag slängde i mig en fruktansvärt äcklig kyckling sallad från Circle K (faktiskt riktigt illa smakade den)

Jag börjar från början.

Grabbarna är egentligen hos Mange men jag vet att han har super mycket på jobbet den här veckan så jag ville hjälpa till att fixa så ungarna skulle få lite kul nån dag. Nån dag blev idag.

Jag hade kollat upp ett kollo på en ö som barn fick åka till från grannstaden, låter ju skit kul tyckte jag. Massa aktiviteter såsom bada, fiska, paddla kanot, fotboll mm. Båten gick 8:10 och eftersom jag ändå skulle jobba i Falun idag så tänkte jag slå 2 flugor i en smäll. Jag ställer mig och fixar lunch, mellis och fika till ungarna redan igår kväll. Packar väska med badkläder ha duk och extra kläder. Ja, jag är tamefan mother OCH exfru ”of the year” tycker jag.

Det jag glömde var att jag har bara 2 extra säten i bussen, och då hade grabbarna redan bestämt att varsin kompis skulle med på kollot. Jahapp, jag får väl åka ”lite” fram och tillbaka då. Upp kl 6, hämta 4 barn i Gustafs där vi bodde förut ( vi bor inne i stan nu, 2 mil bort) på 3 olika ställen. Åka till Falun och hann såklart i jätte bra tid till båten.

Vi hann med gott om tid, så pass bra att barnen inte såg att efter 15 min hade det bildats en lång kö. Dom ställer sig sist när båten kommer och självklart blir båten full så dom får vänta 30 min….. Jahapp.

Jag åker hem till Borlänge igen, byter från bil till buss. Åker och börjar jobba på lagret sen vidare mot Falun och en tömning. Som tyvärr drog ut på tiden av olika orsaker…..

Jag visste att om jag skulle få Pärras hjälp att bära in en soffa i ett nytt styling objekt, så behövde vi vara på plats 14:00 för sen skulle han ha telefonmöte framför datorn hemma kl 15.

Där och då hade jag inte fått i mig lunch ännu. Jag blir inge rolig när jag inte ätit. Jag hade såklart lite mellis med mig med, men 14 är fortfarande aaalldeles för sent för mig att äta när jag gått upp kl 6 på morgonen.

Det var då jag köpte den äckliga salladen, fiii farao. Kyckling sallad med beloga linser. Köp inte den hörrni, för allt i världen. Kväljning på den.

Ok, vidare till nästa lägenhet som ska stylas och jag hinner få hjälp av Pär att tömma bussen, Yay.

Sen är klockan nästan så barnen ska hämtas, men bara nästan. Sådär irriterande nästan att jag får lov att åka hem en stund, men inte nog lång stund för att kunna hinna koppla av. Eller så lång tid att jag hinner med något annat, typ träna.

Iväg att hämta 4 grabbar som kommer tillbaka från kollot. Ska tillägga att jag fått ca 5 sms av Maximilian under dagen om hur tråkigt det varit (jag orkar inte)

Självklart kom dom inte med 1:a båten så jag får vänta på dom i 35 min. Att vänta kan va det värsta jag vet.

På vågen hem i bilen pratar dom i mun på varandra hur tråkigt det varit hela dagen. Så mycket för att man stått kl 23 igår kväll och fixat lunch, mellis och fika och packat ryggsäckar, Phu. Jag skjutsar hem kompisar till Gustafs och det bestäms att grabbarna ska sova hos mig för Mange ska på aw.

Sen kan vi lägga till lite midsommarhelg strul med ex och funderingar och tankar om hur vi ska få firman att gå runt när vi är 2 som ska ta lön….. Ibland är det för mycket i huvet helt enkelt.

Ja typ så!

Därför krävdes ett glas vin ikväll. Ni fattar va? Skål.

Barn, Känslor14 juni 2018

Sommarlov

[Blogginlägget innehåller reklamlänkar]

Hej fina ni

Antar att alla ni med barn också har skolavslutningsvecka den här veckan. Vi hade skolavslutning igår, det är alltid lika härlig känsla och man minns ju själv precis hur man kände i kroppen, det sär härliga pirret.

Dagen började med skolavslutning för mina grabbar i Deras skola, Thea hade avslutning dagen innan i Gävle.

Efter lite tårar och kramar så åkte jag och grabbarna till Gävle i The Mod-bussen.

På eftermiddagen fick jag hjälp av hela min familj att tömma en sommarstuga som jag stylade för ca 1 månad sedan. Ibland är det bra att va många.

Levis och Thea slutade 3:an och mellanstadiet väntar till hösten. Och Maximilian gick ut 5:an. Våra stora fina barn.

Men oj vad jag grät när jag kramade om Levis fröken, Ullis. Eftersom jag vet hur mycket hon gjort för vår Levis och hur mycket hon betytt för honom. Vår lilla Bus-Levis är ju en sån där med extra myror i brallan som har svårt att sitta still. Så har det varit sen han började i förskoleklass. Och OJ vad Ullis provat många metoder på honom, Hahaha. Nu har han lugnat ner sig betydligt sista året och jag vet att det är pga av allt jobb de underbara lärarna gjort.

Mamma/bonusmamma hjärtat svämmar över när jag ser hur fina dom är med varandra (självklart bråkar dom som riktiga syskon också)

På kvällen hade vi bokat bord på en av våra favorit restauranger i Gävle, Fullriggaren skybar. Den har en magisk utsikt över hela Gävle och vattnet. Vi passade samtidigt på att fira Pärs Pappa, Leffe, som fyllt 65 år.

Vi åt en magisk 3-rätters middag, här är förrätten. Mina grabbar gillade den inte riktigt, hahaha. Max fick för sig att rommen va fiskbarn. Men Thea däremot, älskade den. Både jag och Pär tycker det är viktigt att våra barn får hänga med på restaurang och smaka sånt dom vanligtvis inte äter. Och varje år så märker vi att deras smaklökar utvecklas.

Jag fick många frågor på story igår om den vita skjortan med bred halsringning och vida ärmar, den är ny och kommer från Lindex. Jag tokgillar den. Du hittar den HÄR. (Såg nu att den är nedsatt 1/2 priset. Stor i stl, jag har S) Skynda fynda.

Väskan har ni sett förut, den är från Biskopsgården. Skorna är gamla favoriter från Scorett (liknande finns HÄR)

Jeansen är supersköna favoriter med stretch och hög midja från Bik bok, modellen heter ”higher ankle” Du hittar dom HÄR, Supersköna verkligen.

Känslor, Trädgård12 juni 201823 februari 2023

Negativa jobbiga kroppskänslor

Känslan när man får knipsa av pioner och stoppa i lilla favorit vasen.

Hej på er finisar

Hoppas ni mår bra. Själv kom jag in i en liten svacka igår. Det beror såklart på flera saker, bland annat lillfingret som jag råkade slita av nageln på igår (fy faaaan vilken smärta)

Men sen är det en till grej som jag verkligen önskar inte skulle påverka mig så mycket, men som ändå gör det. Och därför väljer jag att skriva av mig lite och hoppas jag får lite självterapi samtidigt.

Jag ställde mig på en våg igår (så jävla dumt, jag vet) och den stod på några fler kg än vad jag trodde jag vägde just nu. Jag veeeet att jag precis varit på semester 1 vecka och att jag ätit mer och rört mig mindre än vanligt, men ändå så låter jag detta komma innanför skinnet på mig och påverka mig negativt.

Sen vet jag också att hade vågen visat nåt kg mindre än jag trott så hade jag blivit supernöjd. Varför kan jag inte bara låta mina ögon se kroppen och känna hur den känns i kläderna. Så jäkla knäppt egentligen att man låter en våg bestämma hur kroppen ska kännas och om man är ”nöjd” eller inte.

Sen måste jag säga att om man håller på med en viktresa så tycker jag man ska väga sig 1 gång i veckan för att se om man får något resultat på jobbet man lägger ner med kost och träning, vare sig man vill gå upp eller ner i vikt.

Men detta (tillsammans med finger-fan) gjorde bara att jag blev som ett mörkt moln med destruktiva tankar. Skit skit skit. Jag vill typ bara ut och springa varje dag och äta på exakt var 3-e timme. Jag blir så extrem liksom, och får totalfokus på nåt så onödigt. Jag blir rädd när jag känner såhär eftersom jag, som många andra kvinnor, lätt kan bli alldeles för fokuserad på fel saker när det gäller kroppen och vikten. Otroligt osunt.

Japp, så var det iallafall. Skönt att få ner det på print känner jag. Och med detta hoppas jag att fler känner som jag emellanåt. Lite självkärlek till sina kvinnliga former hade varit betydligt bättre än att gå runt och bli irriterad på 2-4 extra kg.

Kram /Marit

Känslor29 maj 2018

Pms skit

Ett nytt underbart fikonträd med kruka har fått flytta in i cigarrhörnan, från plantagen i falun. Mitt andra träd råkade stå i solen lite för länge och tappade varje blad. Ungefär så känner jag mig nu, helt utan blad……

Hej fina ni

Ok. Pms och värme går fan inte ihop. Pms och ALLT går fan inte ihop förresten.
Jag brukar inte skriva inlägg när jag är mitt i skiten, men nu gör jag det…..

Förmiddagarna går bäst. Jag antar det är för att jag tränar på mornarna och endorfinerna sitter i ett tag.
Träningen är min räddning när jag har pms. Överlag är träningen världens bästa terapi förresten.

Mina första pms-känslor är så jävla jobbiga, jag känner direkt när den är påväg för då kommer ”självhatet”

-Jag kan titta mig själv i spegeln efter duschen och känna mig äcklad av min kropp. Jag HATAR detta, i vanliga fall tycker jag om mina rejäla ben, mina kurviga former, mina tränade armar och rygg.
När pms:en kommer ser jag bara en ful, äcklig kropp. Det här är så skevt och så fel, jag vet ju det innerst inne. Men det spelar ingen roll. Jag vill helst av allt klä mig i stora kläder och jag känner ungefär mig lika snygg och kvinnlig som en pojke.
Att mysa och ha sex när man är i det här stadiet är heeeelt uteslutet. Jag vill inte ens ha närhet om jag ska va ärlig. Självhatet är såååå jobbigt.

-Ok, sen blir tålamodet lika stort som ett sandkorn. Jag blir så arg och irriterad på mina bortskämda ungar så jag vill kräkas (ungarna har jag såklart själv curlat, jag vet ju det) Så jag får skylla mig själv.

-Bor Pär i Gävle när jag känner såhär så blir jag en riktig bitterfitta eftersom han där i vår lgh har städhjälp som till och med hjälper honom att vika tvätten. Ni hör ju själva, som upplagt för att man ska bli förbannad när man står och dammsuger kl 21:30 och hänger tvätt en timme senare. Han får också ofta middag av någon av sina föräldrar eller så äter han och Thea ”ute”
Lata JÄVLA karl-jävel tänker jag då…..
Så oftast orkar jag inte ens prata med honom i telefon på kvällarna eftersom känslorna är som värst då…… Jag liksom letar efter nåt att bli arg och bråka om. Guuuud vilken härlig fru jag är ibland va? Hahaha.

Själv är jag hemma i huset som oftast behöver städas när vi varit alla 5 hela helgen innan detta, tvätt så in i helvete och ungar som ska skjutsas och hämtas. Just denna gång hade karl-jäveln inte lagat mat till veckan heller (det gör han annars så jag ska slippa det på mina jämt rätt hektiska veckor) Så nu ligger han inte på topp. En present skulle fan sitta fint tycker jag!

-Känner också hur jag blir ganska taggig utåt. Jag är i vanliga fall allt annat än taggig. Jag är en solgul människa som vill att alla ska må bra.
Men inte nu, lååångt ifrån. Jag orkar tex inte hejja och prata med folk på gymmet, nåt som jag annars älskar att göra. Jag pluggar in musiken och tränar tills svetten sprutar.

-Jag blir trött på morsan som kommer och frågar VARJE dag när jag precis klivit innanför dörren om jag vattnat blommorna *hur i helvete skulle jag hunnit det* Tänker jag, jag säger det inte, utan biter mig i läppen och håller käft. Ok, ibland säger jag det. I vanliga fall, utan pms, tar jag morsans tjat med ro.

-Blir irriterad på kollegan som inte lyssnar när jag vill anförtro mig nåt privat och hon säger -mmm, frågar en snabb följdfråga som hon inte lyssnar svaret på ändå utan ställer en fråga mitt i mitt djupa svar om nån jobb grej istället
*Lyssna på mig då för FAAAN* har jag lust att skrika, men håller tyst…….

-Sen kommer man hem trött som fan efter ha burit tunga kartonger och möbler, ser hur ungarna drällt med drickyoghurt när dom tagit mellis, slängt skitiga strumpor i sängen, slängt ryggsäcken på golvet fast jag sagt åt dom 5734 ggr att hänga upp den OCH så har dom ”glömt” att göra läxan.

Där och då är jag så trött efter att ha varit irriterad hela dagen att det brinner i huvet på mig…… Så då kan jag börja gråta.

Jag går ju på riktigt runt och tycker varenda människa är en idiot, när det egentligen är jag själv som är det. Tyvärr är jag smart nog att veta det också.

Jag HATAR PMS, hej.

/Marit

Känslor, Trädgård28 maj 201823 februari 2023

Energilös

Hej finingar

Jag vattnar och vattnar och vattnar varje dag, shit va växterna vill ha vatten i den här värmen. Antar att det är lika hemma hos er.

Jag klagar absolut inte på värmen, jag älskar sommar och sol. Men jag märker verkligen hur både barnen och jag själv blir trötta och energin är helt slut. Tror också att barnen känner av att det är slutet av terminen i skolan nu, igår va alla 3 ungarna på jätte dåligt humör hela dagen. Dom åt dåligt och va helt trötta och griniga. Och ska jag va helt ärlig så känner jag mig precis lika. Helt dränerad på energi liksom. Är det fler än jag som känner såhär? Borde inte solen göra att jag känner tvärtom? Antingen är världens pms på ingång eller så är det nåt annat jäkla fel…..

Och om vi säger såhär, jag har inte hunnit sola nånting men ändå har jag fått värmeutslag mellan pattarna. Vårat sovrum är som en jäkla bastu på nätterna. Snart köper jag en takfläkt ala 90-tal, hahaha.

/Marit

Känslor31 mars 2018

Min Levis

Han är den knasigaste, tokigaste, drygaste, gosigaste och roligaste ungen jag vet.

Vem kommer på idén om att göra en mistel-mössa liksom, Hahah? ”För att få pussas”

Igår berättade han att han haft en flickvän 1/2 dag….. Jaha, svarade jag. Bara en halv dag?

”Ja, hon frågade chans och jag sa Ja. Men sen visste jag inte om jag skulle vara extra snäll, rolig, busig, retsam eller hålla upp dörren eller nåt….. Det blev så himla förvirrat bara så jag gjorde slut. Jag tror jag fick inre stress”

Hahahaha.

När vi åkte till Vemdalen börjar ungen ropa att han måste kissa och bajsa NU!!!! Till saken hör att vi precis ätit och alla har blivit tillfrågade om dom behövde gå på toa, alla sa nej. Så när Levis hojtat ett tag så säger Pär, KNIP, iallafall till Sveg.

Ja herregud, det händer alltid saker runt denna unge. Både roliga och ibland lite mindre roliga. Han är min lilla virvelvind, min Levis.

/Marit

Känslor, Kärlek, Trädgård20 mars 201823 februari 2023

Varannan vecka ångest

Helgbuketten är som finast nu, varför är det alltid så?

Hej finaste ni.

Hoppas ni mår bra. Jag mår riktigt bra. Jobbet flyter på utan super mycket stress. Jag jobbar lagomt mycket och kan komma hem till barnen i tid på eftermiddagarna, det är lyx för mig. Grabbarna är mer sams än osams, jag är just nu i ett skönt mood i månaden utan pms. Jag tränar och äter bra mån-fre, unnar mig ”lagomt” onyttig mat på helgerna, och jag mår bra av det. Ja ni fattar. Jag har ett skönt flow just nu.

Det är inte alltid jag mår bra, absolut inte. Och den sidan visar jag heller inte så gärna. Varför skulle jag? Hur mycket feelgood är det att höra nån klaga. Men ibland blir jag en riktig bitterfitta som tycker det här varannanvecka livet med mina pojkar och Pär suger. Jag är själv med att skjutsa till träningar, fixa middag, läsa läxor, plocka, tvätta mm mm, varje gång mina barn är hos mig. Det är tufft ibland och det finns kvällar jag lägger sig som en urvriden trasa i sängen och energin är på noll. Jag vet att jag inte är ensam om detta, och det är ju det som är så skönt. Det finns många varannan vecka föräldrar som är själv med sina barn.

Jag och Pär har valt att vi ska ha det så här, för barnens skull . Men ibland är det faktiskt så jäkla jobbigt att jag får ångest. Det trycker för bröstet och jag har svårt att andas. Det är verkligen skit jobbigt, detta sker ofta i samband med veckan innan mens och om jag har mycket jobb inbokat, och många saker som måste planeras, både jobb och hemma. Det blir som att hjärnan brinner och jag vill inget hellre än att Pär ska vara där hos mig, inte bara för praktiska saker utan för att han är min trygghet att luta sig emot.

Vi får ju ofta frågan från folk, speciellt efter att vi gifte oss

”Ska ni inte flytta ihop snart?”

Öööh, jo, det skulle vi mer än gärna vilja göra. Eller, det finns nog inget vi hellre vill. Att få somna och vakna bredvid varandra jämt. Det är skit jobbigt att vara ifrån varandra varannan vecka. Och eftersom Pär driver flera företag på andra orter än Gävle så betyder det att han måste resa endel, och självklart gör han det på veckorna han inte har Thea. Mina veckor alltså, men så ser det ut och 90% av tiden så tänker jag inte ens på det. Det bara är så. Men så kommer dom där jobbiga stunderna när ångesten kryper sig på. Usch.

Jag har säkert berättat det förut, men jag har ju diagnosen adhd och äter även medicin mot det. Jag kallar det ofta ”min tillgång”, min superkraft. Men ibland är det verkligen en begränsning, och jag har jätte svårt att organisera och sortera ihop tankar och planera i huvudet. Sen kan jag möblera om ett helt hus på en 1/2 dag om ingen stoppar mig. Allt eller inget, det är så det känns och det har alltid varit så.

Nu skyller jag inte min pms ångest på min adhd. Men nog blir mina sämre dagar ännu sämre pga av den, absolut. Har jag tex varit super kreativ på dagen i jobbet så kan hjärnan helt stänga av på kvällen och jag kan ha svårt att till och med koka potatis. Det är som att det har tagit slut på energi och måste fyllas på. Och när detta sker så är det jätte jobbigt att vara helt själv med pojkarna när det krävs att jag har koll och måste fixa saker, laga mat, hjälpa till att läsa till prov och skjutsa till träningar…. Det är rent ut sagt en mardröm ibland.

Hur får man hjälp med denna ångest? Den är verkligen helt fruktansvärd. Som sagt, den kommer inte ofta. Men när den väl gör det så är det sååå jävla jobbigt.

Så nja, det här varannan vecka livet med min man är inte alltid så jävla skoj. Men hey, vi tröttnar inte så lätt på varandra iallafall. Jag får lite mer gråa strån bara.

/Marit