Nu är den här igen, den där jävligt jobbiga känslan i kroppen.
Det är så jäkla svårt att beskriva hur jag känner på ett enkelt sätt. Men det är som att ingenting känns riktigt rätt, jag känner mig små irriterad hela tiden och går nåt fel rasar allt.
Om en man ler åt mig på jobbet eller på gymmet gör jag en round-kick i huvet på honom i mina tankar. ”Slut le åt mig idiotjävel” tänker jag. Och det är ju egentligen helt sjukt att jag tänker så. Men jag vill inte att nån ska titta på mig. Helst inte prata med mig heller….. och det är ju lite svårt eftersom jag jobbar i butik
Jag längtar efter Pär som jag inte sett på 3 dagar, men samtidigt är jag irriterad som fan på honom över att han varit borta OCH för att han inte fäst kabeln intill väggen som han lovat att göra i 3 veckor. DET irriterar mig nu, sjukt va?
Sen luktar alla illa, mitt luktsinne blir så jäkla starkt när jag har pms. Jag kan känna på flera metets avstånd om nån har dålig andedräkt, för stark parfym eller svettiga fötter. Hemskt är det. Är det fler som upplever det?
Nej, låt mens-helvete komma nu så detta kan försvinna.
/Marit
Hej!
Måste skratta lite.. Jag förstår precis vad du menar, jag känner verkligen igen mig!
Extra mycket i det där med dofter!
Fan synd om våra Karlar om våra humörsvängningar !
/Bella
Hahaha. , eller hur.
Pär brukar fråga om jag inte tucker det är jobbigt att känna som jag gör och om inte humörsvängningarna är fruktansvärda. Tittar alltid tillbaka på honom och säger, det är nog värst för dig älskling.
Ja herregud. Jag fick dock ett supertips av en annan läsare här ovan. Läs det.
Massa kramar
/Marit
Hej! Tack för en härlig blogg med härlig energi??
Jag får också besök av den där trevliga pmsen….. 1,5 vecka innan mensen dyker den upp och dagen mensen kommer så är det som att trycka på en av-knapp. Under perioden så känner jag mig oälskad av min sambo, av mina vänner, jag är inte bra på mitt jobb, jag gråter varje dag, känner mig ful, allt är fel. Precis allt. Jag känner mig otillräcklig och går hela tiden runt meden klump i magen. En obehagskänsla finns alltid där. Och jag hatar att bli den ”lilla flickan” som tycker synd om sig själv. Sen när mensen kommer så är det som att den människan försvinner. Det är som att en annan person varit och hälsat på nästan. Så hemskt. Jag provade med p-piller som skulle vara bra mot pms, funkar ej. Barnmorskan tycker att jag ska börja med antidepressiva dom dagar det känns som värst. Jag sa direkt nej.
Jag tränar ofta men just under dom här perioderna har jag så jävla svårt att komma iväg, då jag egentligen behöver det som mest. Jag har googlat och googlat och jag har hittat något som faktist hjälpt mig och dämpat det lite. Om du inte har provat det redan så tycker jag att du ska flyga till Apoteket och köpa vitamin B6 Pyridoxin. Det är inte alla apotek som har den inne, så du kanske får fråga på två- tre ställen om du har otur. Jag tar En vitamin om dagen och under pmsen så ökar jag dosen till två-tre stycken. Nu har jag som mål att tvinga mig iväg till gymmet dom dagarna också, för en kombo med vitaminerna och gym tror jag kanske kan ta dö helt på den där Lilla häxan.
Hoppas att du får ordning på det!
Kram
http://www.halsosidorna.se/B6Pyridoxin.htm
Men EXAKT så….
Du anar inte hur mkt detta betyder för mig, att du skriver ich berättar hur du känner. Bara att få höra att fler känner lika lindrar.
Försök verkligen komma iväg och träna, det är min absoluta räddning när det är som allra värst.
Jag ska verkligen prova ditt tips.
Tusen tusen tack ??❤️
Massa kramar / Marit